Aspåsnäsets bygdegård och dansbana

Bygdegården har sin givna plats som byns samlingslokal. Den har, under årens lopp, använts till både nytta och nöje. Hur kom den då till? Först av allt skall jag ge litet bakgrundshistoria.

Den före detta skola som ligger mitt i byn byggdes mellan 1905 och 1910. Det var byssborna som tillsammans skänkte skolan med förbehållet att byn skulle ha rätt att disponera lokalerna för möten etc. Så skedde också under några år men så småningom uppstod diverse konflikter med skolans personal. Både lärare och städpersonal var missnöjda med arrangemanget. Därför växte, med tiden, fram ett behov av en särskild samlingslokal i byn. Kattstrupens kraftstation hade en hel del personal, och önskemål om en lokal för fritidsverksamhet framfördes allt oftare. Man beslöt att bygga en bygdegård. Några ville rent av kalla det Folkets Hus, men på grund av placeringen på landsbygden så blev förslaget Bygdegården det vinnande alternativet.

Vid den här tiden bodde ca 150-200 personer i Aspåsnäset, bland dem en man vid namn Martin Nilsson. Han var starkt drivande när det gällde att bilda en bygdegårdsförening. Han, och med honom hela hans familj, samt ytterligare några eldsjälar jobbade för att genomföra idén. En styrelse valdes och den första ordföranden var en maskinist på Kattstrupens kraftstation vid namn Herbert Blomdal. Som enda kvinnan i den första styrelsen valdes Stina Olofsson in. Hon var mamma till Jan-Erik ”Janne” Olofsson.

Först var det ett väldigt funderande var bygdegården skulle ligga. Det fanns förslag på tomt längre ner i byn än den nuvarande platsen, men så småningom enades man om att lägga huset så mitt i byn som möjligt och marken såldes av familjen Albano.

Föreningen som bildades var till en början en ekonomisk förening. Syftet var att införskaffa medel till den kommande bygdegården. Alla i byn köpte andelar, somliga köpte flera stycken. Karl Persson lånade också ut pengar för ändamålet. De första danserna anordnades också och gick av stapeln på Robrandts loge. Alla medel förvaltades av Margit Svensson som under många år var föreningens kassör.

Det första som byggdes, av byborna själva förstås, var logen. Det fanns en såg längre ner i byn och därifrån kom bra virke som användes.  På logen ordnades sedan danserna fortsättningsvis. Logen användes också för uppesittarkvällar och liknande aktiviteter. Allt för att skrapa ihop så mycket pengar som möjligt.

1955 var det så dags. Käloms Träförädling i Offerdal kontaktades och där beställdes huset. Fabriken tillverkade endast skalet och stommen. Röjning av tomten, grund och liknande skötte byborna själv om, och alla i byn hjälptes sedan åt med inredning och färdigställande av huset sedan det väl kommit på plats. Bygget pågick mellan 1955 och 1957 då bygdegården äntligen stod färdig.

Under flera år fortsatte några eldsjälar att anordna danserna. En av dessa var Pelle Karlsson som är född och uppvuxen här i Aspåsnäset, men som sedan 60-talet är bosatt i Aspås. Det är han som försett mig med alla fakta om bygdegården och dess tillblivelse. För detta skall han ha stort tack.

Arbetet med att organisera danserna var ganska omfattande och så småningom beslöt man att lägga ut det på någon som var intresserad av att hyra logen för ändamålet. Valet föll på Thorén, bosatt i Krokom och han anordnar än i dag danser i logen varje sommar. Danserna är fortfarande mycket populära och också det som gjort Aspåsnäset känt bland övriga Jämtar. Ofta, när man berättar för någon var man är bosatt, så får man ett spontant utrop: ”Ja, jag vet var det ligger, där har jag varit och dansat.”

Att bygdegården är den naturliga samlingspunkten, det kan nog alla skriva under på och onekligen är det trivsamt och trevligt för sammanhållningen att vi har en så välskött och ändamålsenlig plats till gagn för alla i byn.

Nedtecknat av Christina Broomé, december 2006